Intel har totalt dominerat highend-marknaden sedan man lanserade sin Core i7-arkitektur med sina Nehalem-processorer. Även om AMD gjort stora framsteg och tagit fram en konkurrenskraftig processorfamilj med Phenom II har man fått förlitat sig på sitt pris/prestanda värde. Både AMD och Intel vet att Phenom II inte kunnat konkurrera med Core i7 prestandamässigt, men med smart prissättning på processorer och med billiga moderkort har AMD kunnat erbjuda en prisvärd plattform som konkurrerat med Intels Core 2-arkitektur på mellanklass och prestandamarknaden.
Intels Core i7-processorer och inte minst LGA1366 plattformen i helhet har inte kunnat konkurrera prismässigt. Det är också här LGA1156 plattformen och Lynnfield kommer in i bilden. Även om Lynnfield, som ni snart kommer se, faktiskt innehåller fler transistorer än Nehalem har Intel lyckats sänka produktionskostnaderna för sina processorer och inte minst för moderkort och plattformen som helhet.
Lynnfield-kärnor
Lynnfield skiljer sig i grund och botten väldigt lite från Nehalem-arkitekturen, men de få ändringar som Intel gjort är väl genomtänkta och gör LGA1156 plattformen riktigt konkurrenskraftig, inte bara i jämförelse med AMDs Phenom II familj utan även Intels egen Nehalem-baserade high-end plattform. Det är dags att kika närmare på vad som verkligen skiljer de två processorarkitekturerna åt och vad som gör Lynnfield till en så pass intressant mellanklass/prestanda processor.
